Ge mig ett jäävla jobb

Ge mig ett jävla jobb så jag blir riiiik och slipper sitta ensam utan T hela sommaren igen! förra gick ju åt helvete
X(

Ståpäls

Idag efter skolan träffade jag en kompis på stan, kära Flora. Rollspelsnördar som vi är tog det max tio minuter innan vi började prata med Mutant. Den superba idéen vi kom på var att nästa tisdag klä ut oss till våra älskade rollspelskaraktärer igen, som i höstas, och ha rollspel/förfest följt av utgång på en av umeås skränigaste nattklubbar, Corona. Att vara steampunk och in-character hela kvällen, underbart!

Den här bilden får jag ståpäls av.

 
bild: http://media3.playstadium.dk/img/mgh/d3/billeder/cosplay/12.jpg


Inte så mycket mer

Jag kommer inte att blogga så mycket mer nu. Bara vid särskilda pyssel eller nåt ytligt då och då. Anledningen är att jag frågade en kompis varför det kommer sig att bara jag ringer honom, och bara jag frågar hur han mår, men inte han tillbaka. Han svarade "vadå? jag läste ju på din blogg imorse så jag vet ju redan hur du har det."

Kanske har internet gjort det lite FÖR enkelt att integrera och hålla reda på var alla ens bekantskaper är i livet. Så för att få bättre kontakt med alla runtomkring mig ska jag inte blogga så mycket mer nu. En kort avslutning är att jag är helt frisk just nu, försöker förbättra min hälsa genom träning, bättre kost, mindre socker, mer grönsaker samt några inbokade undersökningar. Tandläkare igår. Men som sagt, inget mer sånt här. Ikväll blir det rollspel och vidare plugg på min utbildning för ett yrke som socionom.

Bye.



Verkligheten bränns

Nu har jag pluggat hela jävla veckan på skolan med min grupp i socionomprogrammet. Galet less på vår uppsats om jag ska vara ärlig, orden "autistiska barn" gör mig nästan spyfärdig. Men på måndag är vi helt klara med den, jätteskönt!!

Nu sitter jag och väntar på T som kommer med bussen från sin praktik snart. Vi ska bussa till norsjö, sova natten där, och sedan fara ut till en öde grillstuga två mil från bygden för att leva lite på riktigt. Jag älskar Umeå, och tillgängligheten till allt som finns här - videotek, bibliotek, butiker, caféer, restauranger... men emellanåt behöver jag varva ner och känna verkligheten bränna litegrann. Åtminstone den öppna elden. Det finns varken el eller vatten där, eller ens isolering, så det ska bli en utmaning. Trangiakök och sovsäck blir min bästa vän imorgon natt. Men SKÖNT blir det! koka thé på röd glöd och sova på plankor <3

Med lite otur blir jag så mörkrädd att vi måste avbryta och åka hem. Jag är egentligen inte bara mörkrädd utan det är snarare en fobi, galet rädd för det är jag. Men kanske klarar jag det den här gången.


För övrigt har solen börjat lysa i Umeå! en solfläck på väggen vid min bokhylla!


bild: tinamedh



Stressig skolvecka

Idag tog jag en sovmorgon, efter en stressig och full vecka i skolan. Vi har en sån flummig lärare nu så att säker två tredjedelar av klassen skolkar på hans lektioner, imorse även jag. Men jag börjar vid 12:40 så ska dit nu snart. Men morgonen har varit så skön, tillfälle att faktiskt bara sitta och tänka, vila hjärnan. Och framför allt ta hand om min galet förfallna lägenhet med disk, tvätt och smuts överallt. Varken jag eller T har tid på dagarna att bry oss om den. Han har börjat lärarpraktisera i Nordmaling och lämnar hemmet vid 06:30, jag lämnar hemmet vid 07:30. Sen kommer vi båda hem vid 17 typ.

Vuxenliv suger! mitt mål är att bara arbeta deltid så man hinner med fritiden också. Socionom lämpar sig ju till 50%, och T som ska bli universitetslärare helst lär ju också bli deltid. Tur det. Annars dör jag långsamt.

när stormen tar fart

Och vad är det som ni vill förstå
ska ni resa er och gå
om jag säger, precis som det är?

Andra drar mig längre ner
jag är inte den ni ser
jag försöker att glömma och fortsätta drömma ändå
era ord, era lögner
ska jag aldrig mer lite på

För jag vill att verkligheten bränns
jag vill känna hur det känns
att stå stadigt när stormen tar fart


Möten och rosor

Idag: dissade lektionen, jag mådde för kasst. Febern ger sig inte men snart ska jag ner på stan trots det. Jag har nåt utvecklingsmöte vid 13 med min kontaktungdom, vi ska diskutera hennes utveckling med hennes handledare och så vidare. Vi har bokat om det där mötet i en månad p.g.a. sjukdomar och besvär så nu måste jag verkligen gå. Det enda bra med det är att när jag väl är på stan kan jag köpa lite rosor och ge till T. Han har tagit hand om mig i flera veckor av och till nu. Och nej jag tycker inte att det är bögigt eller konstigt att ge sin pojkvän blommor, trots konservatisterna därute. Jag hatar när tjejer klagar på att deras killar aldrig ger dem rosor eller presenter. "När gjorde du det senast till honom då?" brukar jag svara och får alltid en dum min till svar. Alla förtjänar lite erkännande och omtanke ibland oavsett testiklar eller äggstockar. :P


-5 cm

Blir jag frisk snart?
Hoppas.

Dåligt just nu:
Vara sjuk, såklart. Folk i skolan har inte fattat att vissa personer inte har deras immunförsvar så de gick till läraren och sa att Tinah skolkar. Slutade med ett allvarligt telefonsamtal med läraren och jag förklarade att vi haft en del bråk, därför de pratar skit om mig och försöker få mig urkickad. Helt galet. Men de tror säkert att jag skolkar också, jag har varit borta i en vecka nu. Men om jag hade skolkat från lektionerna, skulle jag ha dissat alla klassfester och övernattningar då också? :P

Jag har dessutom gått ner i vikt. Det känns superkasst. Jag trodde inte att jag kunde gå ner i vikt, jag hade inte mycket hull att ta av. Men tydligen gick det. Mått just nu:
byst: -1 cm
midja: -5 cm
höfter: -2 cm

Jag äter som en tok och försöker bli fet. Yeah, good luck I say already.

Bra just nu:
Pappa gifter sig i sommar och jag och T är bjudna. Ska bli roligt men pirrigt, en stor chilensk släkt som talar spanska och har helt andra vanor. Jag har löst vad jag ska ge bort i bröllopspresent, det blir nog asbra. Ska skriva mer om det när jag inhandlat sakerna jag behöver.

Och äntligen, äntligen tycks As plats ha blivit fylld...


Clone Wars

Igår hyrde vi The Clone Wars och såg, den senaste filmen ur Star Wars-serien. Den ska utspela sig mellan episod III och IV, och var gahahahalet jävla dålig. Animationen chockade mig, var som en kass tvserie eller ett sämre modernt dataspel. Röstskådisarna sög och kunde inte leva upp till sina orginal, och rollkaraktärerna sen!! de som knåpade ihop filmen på en halvtimme hade fan knappt sett Star Wars-filmerna. Galet dålig var den.



Frustrationen och versaler

Vaknade galet dålig och återigen har mitt immunförsvar inte lyckats stöta ut bacillerna. Jag känner mig allmänt ledsen och frustrerad på situationen men framför allt på folk omkring som vägrar förstå. Som T säger, det är både en välsignelse och en förbannelse att ha en osynlig sjukdom. Jag slipper att nya bekantskaper dömer mig och vet allting om min hälsa direkt, för förutom att jag är smal och blek syns det inte. Men mycket folk är så FÖRBANNAT TRÖGA när jag försöker förklara det för dem. Försöker förklara att jag inte kan röra mig på samma sätt som dem, och att allt i min kropp är klenare. Alla organ, ögon, kollagen, skelett och leder. Jag har behövt förklara det flera gånger i min nya klass nu eftersom situationerna blivit pressade.


grblmmbmbl

ungefär så känner jag mig idag. 13:10, nyätit nyttig frukost som en återställare till vardagen. Omelett, rostat och thé...
Fattar inte att jag sov så länge. Om nästan en timme ska jag ner på ålidhem för att laga middag med en grupp ur min klass, sedan förfesta och dra på Corona. och jag tror faktiskt inte att jag orkar efter gårdagens 4-timmars-nonstopdans.
Imorgon: bara rollspel, helt fantastiskt lugnt och skönt.
Söndag: fika med några tjejer ur klassen, rollspel på kvällen.
Njuter av ett så lugnt och normalt schema snart igen :3

Sommaren är nära

Har just varit nere på stan med några klasskamrater och letat strumpbyxor till ikväll. Det är nämligen sommarfest med utklädning, och bara ben är väl det somrigaste i världen. Jag kommer känna mig väldigt naken dock även om jag brukar ha mindre kläder på mig när det är varmt, men har man jeansshorts och ett linne i januari ser man helt avklädd ut. Efteråt ska vi några vidare ut på krogen och då får vi se vilka reaktioner man får. Inga bra tror jag. :P

Girls just wanna have fun ~

Det var galet roligt igår på karaoke. Vem kunde trott det? efter brännboll med shots för varje varv så höll vi till i en lokal på ålidhem och fick gratis cider, inte heller dumt. Man blev lagom varm i kroppen efter "jag har aldrig" och lite äckliga spy-historier, (där fick jag för att jag försöker umgås med killar) tills vi gick ut. Vi fyllde faktiskt upp hela KrogenKrogen.

Det bästa är att alla, i början av kvällen, vägrade sjunga. Efter x antal shots, cider och öl ändrades det och till och med jag stod med ett tjejgäng och sjöng "girls just wanna have fun" i en mikrofon på dansgolvet. Det ni.

Röda Korset i Haiti

Just ja.
Jag tycker ni läsare ska sluta läsa bloggar för någon sekund och sms:a AKUT till 72900 för att bidra med 50kr till Röda Korsets verksamhet i Haiti just nu. Tror väl inte att någon missat jordbävningen och den humanitära katastrofen där just nu, och att det var ett av västvärldens fattigaste länder gör inte situationen lättare direkt.

I februari ska jag börja på Röda Korset i Umeå, ser galet mycket fram emot att engagera mig i någon välgörenhet nu och känna att min fritid gör världen lite bättre.

En "intressant" dag

Imorse vaknade jag av att jag mådde skit. Sträckt ljumske så jag inte kunde sitta upp, hög feber och en svullen hals så att jag inte kunde svälja. I soffan låg T och jämrade sig också med feber och halsont. Och exakt så har vi legat fram till 22-tiden någon gång, bara klivit upp för att hämta toapapper eller någonting snabbt att äta. En sjukt jobbig dag just för att den varit så tråkig. Och konstigt nog får man alltid så ont i kroppen av att ligga still, alla muskler blir som less och värker bara för att de vill röra på sig. Men man är sjuk, och rör man på sig blir det värre värk, och så vidare i en jävla cirkel...
Jag gick upp ett tag för att laga kycklingsoppa och kolla internet. Men nu är det snart dags att lägga sig igen känner jag. Crapdag. Första dagen sen jag opererade munnen, på alltså fem år, jag inte lämnat sängen och klätt på mig. Då är det illa. Hoppas att stackars T kan gå till skolan imorgon, att jag inte smittat honom alltför mycket. <3

RSS 2.0